(foto Lars Lyrvall, bakgrund acryl målning Jaques Tuetey, deltagare Dalkarlsvandringen 2008).
Dalarna ligger på gångavstånd från Stockholm (Dalkarlsvandringen)
Redan på Gustaf Wasas tid förekom arbetsvandringar från övre Dalarna till Stockholmstrakten. Man gick på herrarbete (till Herrarna) söder ut för att dryga ut sina inkomster med kontanter. Männen var ofta utrustade med sågbock, yxa och såg och tog plats som byggnadsarbetare eller vedsågare. Kvinnorna förde med sig hemslöjd som hårarbeten och näverkorgar. De fick arbete i bryggerier, ljusfabriker eller som trädgårdskullor. För att styrka sin identitet fordrades ett arbetspass utskrivet av prästen. Dalfolket var känt för sin flit och skicklighet.
Det uppges att 1837 gav sig 6500 säsongsarbetande kvinnor och män på väg från Dalarna. De var en viktig del av folkhushållet i landskapet. Arbetsvandringen fortsatte en bit in på 1900-talet. Man gick efter Dalkarlsvägen, vilket är ett gammalt system av stigar och vägar från övre Dalarna ned mot kusten och Stockholmstrakten.
För drygt 20 år sedan väcktes tanken att återuppliva vandringarna. I stort sett vart annat år har det på 2000-talet ordnats storvandring med start i Mora och upplopp med fanor och musikanter på Stortorget i Stockholm. Vandringen är uppdelad i 12 etapper på vardera ca 30 km. Övernattningarna sker i församlingshem, bygdegårdar och sport-anläggningar med ordnad mathållning med middag och frukost. Efter vägen finns det vätskestationer. Man går i sin egen takt och en kö patrull ser till att ingen blir efter. Den tyngre packningen transporteras med bil.
Ett femtiotal deltagare brukar vandra hela vägen, de flesta går en eller några etapper. Slutetapperna går på asfalt, vilket går hårt åt fötterna. Skavsår är inte ovanligt. Ett råd är att tejpa noga i förväg.
Nästa storvandring blir i slutet av maj 2022. Under mellanåren ordnas kortare vandringar. I år gick man den s.k. Allmogevandringen från Mora till Brunbäck där Dalkarlarna besegrade danskarna för jämt 500 år sedan. 2023 går man därifrån till Strängnäs.
Det blev ett intressant föredrag med en bit Dalahistoria som hågkommets i modern tappning.
Veckobrevskrivare
Lars Lyrvall
