Gustav Vasa – bilden av en kung
Utställningen i Mora uppmärksammar dels att det är 500 år sedan Gustav Vasa talade till Moras allmoge dels det faktum att han framstod som en hjälte för Anders Zorn.
Med hjälp av ett tiotal bilder berättade Johan Cederlund om Gustav Vasa i konsten. Mycket är myter och försköningar men avbildningen på en minnesmedalj och på en relief i ek strax innan kungens död anses vara exempel på naturtrogna återgivningar av den åldrade kungens utseende. Anders Zorn ägde för övrigt en gipskopia av ekreliefen.
Som mycket litet barn deltog Zorn vid invigningen av Vasamonumentet i Utmeland 1860. Minnesmärket restes över den källare där Gustav Vasa enligt traditionen gömdes av Tomt Margit som sedan ska ha ställt ett bykkar över källarluckan för att dölja den för danskarna. En målning av Johan Fredrik Höckert inne i monumentet skildrar just detta.
Den för de flesta av oss mest kända målningen, som även är förlaga till porträtt på sedlar, utfördes av Jacob Binck 1542 och visar en kung i medelåldern. Anders Zorn fick konservatorsuppdrag av Uppsala universitetsmuseum och lät då tvätta bort de övermålningar som gjorts under åren, något som han fick stark kritik för.
Statyn av Gustav Vasa som står vid Vasaloppsmålet hade från början en annan utformning. Kungen återgavs som renässansfurste med uniformerade vakter vid den tänkta statyns sockel. Dock ändrade Zorn sig och använde sig av en yngling från orten för att skapa en ung Gustav Vasa, han var vid tidpunkten när han talade till dalkarlarna i Mora endast 24 år. 1903 restes statyn, placerad så att Gustav blickar mot söder och har nordanvinden i ryggen – det ansågs bringa tur och är noggrant återgivet i hur vinden tar tag i statyns krage och kläder.
Intresset för Gustav Vasa gjorde även att Anders Zorn anordnade skidtävlingar som följde Gustavs spår då han skidade mot Norge för att rymma landet men blev upphunnen av bevekande dalkarlar. Till stor del kom sträckningen att likna det som senare blev Vasaloppet och Zorn får ses som inspiratör till att Gustav Pers 1922 tog initiativet till Vasaloppet som vi nu känner det.
Veckobrevskrivare
Maria Lettius
