STORA TUNA Kyrka 550 år
Erik inledde med att se tillbaka på historien, hur människan alltid byggt helgedomar, allt från Salomos tempel till Nidarosdomen.
I Dalarna lade myrmalmen och järnutvinningen jämte bördig jordbruksmark och silvergruvan ekonomisk grund till bygget av Stora Tuna domkyrka som invigdes 1469.
Dock finns delar från två tidigare kyrkor från 1200-talet respektive 1300-talet under kyrkans golv, dess grundmurar upptäcktes vid den stora restaureringen 1914-1917.
1807 brann kyrktornet efter ett blixtnedslag.Ett nytt kom inte att byggas förrän den stora restaureringen, då placerade tornet på det gamla vapenhuset från 1500-talet, byggdes 86 meter högt och kläddes med kopparplåt.
Det finns mycket att se, som Erik uttrycker det i skriften Stora Tuna Kyrka
“ Kyrkan är full av meddelanden från gångna släktled till oss och kommande generationer. Öppna dina sinnen för dessa meddelanden!” Ett exempel är tavlan föreställande Gustav II Adolf, skänkt av dottern Kristina där stormakttidens Sverige blir tydlig då landskapssköldarna som omger kungens porträtt även illustrerar delar av Finland och norra Tyskland.
Ett annat är den kopparplåt i sakristian med åtta kulhål från två olika vapen, beskjuten av såväl kung Karl XI som kung Fredrik I. Huthålet är ytterligare en intressant detalj, en trång kort tunnel under altaret. Där har människor som skamstraff kunnat krypa igenom för att skrapa av sig sina synder och därav uttrycket “fara till Tuna och veta hut”
Detta och mycket, mycket mer fick vi veta under dagens lunchföredrag. Vi är innerligt tacksamma för att den företagsamme gossen Erik valde att visa runt besökare i kyrkan i stället för att rensa rovor!
Lars Lyrvall tipsade om jubileumsboken “Stora Tuna kyrka 550 år” som bland annat finns att köpa på Akademibokhandeln, Kupolen och hos turistbyrån i Borlänge.
Veckobrevskrivare
Maria Lettius
