Året som gått.
Som varande politisk journalist valde Anders Jonsson att helt tala om det politiska läget i Sverige. Och det blev mest framåtblickar. I bilradion på väg till mötet hade han hört att det finns ett sakpolitiskt förslag att Centern , Liberalerna och Miljöpartiet är beredda att släppa fram Stefan Löfven som statsminister vid kommande omröstning. Allt bestäms dock i helgen när respektive partiers ledning tar ställning. Återstår att se vad Löfven lockat med. Han är en skicklig förhandlare.
Antagligen har han gjort eftergifter när det gäller arbetsrätten, flygskatten, anhöriginvandringen och landsbygdsutvecklingen. Att det tog den här vändningen beror på att vänsterblocket i valet fick ett mandat mer än alliansen. Löfven var nog glad för det. Opinionssiffrorna för honom var låga före valet i fjol.
I nästa vecka har vi nog en ny regering och den kan nog bli ganska handlingskraftig , trodde Anders Jonsson.
Det saknas inte frågor att ta itu med. Här nämnde han några.
*Ny skattereform kanske med lägre skatt på arbete men högre på konsumtion.
*Migrationsuppgörelse, där det som gäller idag fortsätter men med bättre integration.
*Försvaret, där man är överens men där det alltid fattas pengar.
* Bostadspolitiken där det råder en absurd bostadsbrist.
* Pensionssystemet håller inte.
* Skolan-Polisen-Rättssväsendet-Järnvägen, är ytterligare aktuella frågor.
Fast egentligen har det gått ganska bra under hösten. Maskineriet har rullat på. Ekonomin har varit god och de som har arbete har aldrig haft det så bra som nu. Över 80 % i arbetsför ålder är i arbete.
Frågor blev det många. De handlade bl.a. om vad som skulle hända i ett ev. extraval, rädslan för investeringar, när ska man börja tala med SD, kommande EU-val och alliansens framtid. På den sista frågan blev svaret att det beror helt på hur det går i det aktuella regeringssamarbetet.
När vi ses nästa år får vi se vart det pekar, avslutade Anders Jonsson.
Veckobrevskrivare
Lars Lyrvall
