LSS-lagen; historia – nutid – framtid
LSS står för lag om stöd och service till vissa funktionshindrade.Lagen trädde i kraft 1 januari 1994 och är en sk rättighetslag, den omfattar bara vissa personer. I en del lägen kan LSS övertrumfa annan lagstiftning.
Den sk personkretsen omfattar
1 personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
2 personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
3 personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydandesvårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande stöd av stöd eller service.
Lagens syfte är att åstadkomma en delaktighet i samhällslivet för den som ingår i personkretsen, att kunna leva som andra. Verksamheten ska grunda sig på respekt för självbestämmande, intigritet och, när det gäller barn, alltid se till barnets bästa.
Det finns 10 olika typer av insatser beskrivna i lagen, allt från rådgivning, ledsagarservice till bostad med särskild service.
Antalet assistansberättigade i Sverige uppgick 1994 till 6141 st. 2017 var antalet 14 886 st. I Dalarna rör det sig om ca 550 – 570 st per år.
Kostnaderna var 1994 ca 1,8 mdr kr och 2017 ca 28 mdr kr.
En personlig assistent arbetar efter uppsatta rutiner och en genomförandeplan som tillser brukaren goda levnadsvillkor. Det finns inga formella krav på utbildning. Arbetet har en nedre åldersgräns på 18 år och omfattas av tystnadsplikt. Den personliga assistenten har en rad lagar och regler att förhålla sig till, t ex Socialtjänstlagen, Arbetsmiljölagen och även ska delta i att dokumentera genomförandeplan för brukaren. ”Okvalificerat men inte okomplicerat” som Anders uttryckte det.
Det pågår en assistansutredning som innefattar mer av tidsschabloner och som inte ska gälla barn under 16 år. Gruppboenden för barn byggs igen och Anders ställde frågan om detta är att se till barnets bästa, vi riskerar i stället åter institutionalisering av barn.
Slutligen tog Anders upp Regleringsbrevet från regeringen till Försäkringskassan 2016 där en del 2016 där en del av texten framhöll att ”Försäkringskassan
ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar” något som flitigt diskuterats och fått konsekvenser som att Försäkringskassans chef fått lämna sitt uppdrag.
Frågor följde på detta intressanta föredrag – gällande fusk och oseriösa aktörer på marknaden menade Anders att problemen nu är åtgärdade.
Det framhölls även svårigheten med goda ambitioner och den ekonomiska verkligheten.
Veckobrevskrivare
Maria Lettius
