Ann-Gerd Jansson kåserade om sitt liv som präst, Past President Monica Lundin gjorde come-back och Börje Hagström presenterade klubbens nya standar .....
Mitt liv som Präst
Nära livet, döden och kärleken, så beskriver Ann-Gerd Jansson sina år som präst.
Hon prästvigdes i Västerås den 14 december 1975. Dagen efter kom hon till Stora Tuna och Torsångs pastorat, som hade önskat sig en kvinnlig präst, sedan kom jag inte lägre säger, Ann-Gerd med ett skratt.
42 år hann det bli innan hon nu pensionerat sig, något som hon tycker det är en vilsamt tillvaro. Hon är född hemma på föräldrarnas bondgård i Söderbärke och är stolt över att kunna köra traktor, jag kan till och med backa med en fyrhjulsvagn tillägger hon.
Det blir glimtar från människor jag mött under mina år. Men de bästa historierna kan jag inte berätta om då jag har tysnadsplikt, säger Ann- Gerd och fortsätter berätta om hennes allra första julotta, bara några dagar efter att hon tillträtt som präst. Görgen Dikander ringer och säger att han blivit sjuk och ber Ann-Gerd åka till Finnåsens fäbovall för att hålla julotta klockan fem på juldagens morgon. En vacker upplevelse med marschaller och gnistrande snö. Därefter till Idkeberget och julotta klockan sju. Där spelades det på såg, vilket är något av det vackraste jag hört säger Ann-Gerd. Ann-Gerd fortsätter berätta om olika minnen, som när hon vid en andakt på Hällsjöhemmet vid Borlänge sjukhus gick runt och hälsade på de boende och kom fram till en äldre herre som satt i rullstol, iklädd hatt. Ska jag hjälpa farbror av med hatten säger Ann-Gerd varpå farbrorn med hög röst säger ”Ge fan i hatten prästjävel”.
Annars återkommer Ann-Gerd ofta till barnen som många gånger har fått henne att skratta. En händelse som inte ligger så långt bak i tiden är när hon vid en musikafton I Stora Tuna kyrka får frågan från en liten pojke om det är Jesus som hänger på korset. Ja säger Ann-Gerd varpå pojken svarar ”här också? Han finns ju i Torsångs kyrka med”.
Efter ett dop i Amsbergs kapell skulle de äldre syskonen hem och leka dop. När det kom till själva välsignelsen så sa barnen ”Döper dig i faderns, sonens och den helige Ann-Gerds namn”.
Hon har även blivit prövad i sitt ämbete, som när hon besökte diktskrivande Holger Lövstrand i Stora Tuna. Där fick hon bevisa att hon kunde stoppa en pipa, vilket hon minsann kunde.
Veckobrevskrivare
Patrik Lindström
